Första hemmamatchen för året bjöd på fina förutsättningar efter en riktigt bra träningsvecka. Trots några bortfall på grund av sjukdom och skador, som tvingade fram en del rockader, visar vi återigen vilken bredd och karaktär som finns i truppen. Spelare kliver in på ovana positioner – utan gnäll, fullt fokus.
Vi startar matchen precis så som vi vill. Dominerar bollinnehavet och spelar oss ur Hönös press gång på gång. Vi skapar också 2–3 riktigt heta målchanser, men bollen vill inte in – Hönö täcker uppoffrande. Gästerna ger sig inte heller utan hotar främst via sin vänsterytter och skapar några halvchanser.
0–0 i paus känns ändå rimligt, med ett visst övertag för oss.
I paus pratar vi om att vinna 50/50-duellerna, hålla koll på deras vänstersida framförallt med inlägg på bortre ytan och fortsätta våga spela – inte bli för låga med mittfältet.
…30 sekunder senare har vi förlorat några 50/50-dueller, ett inlägg från vänster hittar rätt på bortre ytan och plötsligt står det 0–1. Inte riktigt den starten vi hade ritat upp.
Men här visar vi något nytt i år – psyket. Vi viker inte ner oss. Istället tar vi över matchen igen. I minut 54 får vi en hörna. Hysén slår den mot första stolpen där Talic skarvar vidare till giganten Putte – 1–1. Och känslan? Vi är långt ifrån nöjda.
Kort därefter kliver Julle in – och som han gör det. För andra matchen i rad levererar han ett klassmål. Han driver förbi 3–4 spelare och placerar in 2–1 i bortre. Mums. 🔥
Nu är vi igång… trodde vi. För minuten senare, i en tilltrasslad situation, lossar Hönö ett skott från 25 meter som smyger in. Ingen vet riktigt hur – men 2–2 på tavlan.
Tungt? Absolut. Men återigen – vi reser oss. Som Thorsten Flinck sjunger.
Matchens gigant kliver fram: Hampus Nilsson. Han vinner dueller mot hela Hönös backlinje, gång på gång, och kröner sin insats med ett oerhört viktigt 3–2-mål i minut 72 – utöver sina två assist efter en ytterligare fin hörna av Hysén.
Hönö har svårt att etablera något eget spel matchen igenom och går mer och mer över till långa bollar. Sista 20 minuterna är det i princip bara långa bollar och kamp om andrabollar. Men när vi håller oss lugna med bollen – då händer det grejer. I minut 75 ställer vi om, och Neo – som för dagen spelar yttermittfältare (snart har vår allroundspelare checkat av alla positioner…) – lyfter iskallt bollen över målvakten till 4–2.
Nu då? Lugnt?
Nej då. Direkt på avspark smäller Hönö upp 4–3 via ribban.
Det blir lite nerv igen, men vi håller ihop det. De långa bollarna fortsätter – men vi hanterar det bättre och bättre. Istället kan vi själva kontra in 5–3 via KM. Ridå… äntligen. Men sista tio kräver ändå fullt fokus – och vi löser det. Stark insats hela vägen in och en välförtjänt trea i hemmapremiären!
Sammanfattning:
Ännu en match där vi visar att när vi spelar vårt spel är vi riktigt, riktigt bra. Men kanske viktigast av allt – lagmoralen, viljan att offra sig och gruppdynamiken. Det här bygger vi vidare på.
Matchens lirare: Hampus Nilsson
Bubblare - Målskyttar (5 olika!):
Putte, KM, Hampus, Neo & Julle kul att så många vill delta och göra mål.
Nu blickar vi framåt mot nästa vecka och bortamatch mot Hermansby.
Väl mött – forza KKIF!
// Ledarna
